Vad har hänt sen sist? Adam har fyllt år så vi har firat honom med middag på Valhall och sedan häng hemma hos mig. Jag har fått ha en "intro-dag" med bonjour vilket var såå kul! Fick lära mig så mycket nytt och att man kan jobba med en och samma deg på så många olika sätt. Jag älskar verkligen mitt jobb, så himla kreativt och kul!! Igår hade vi grill och vin kväll som avslutades lång in på natt-timmarna. Idag har jag sovit till 11 (och efter frukosten sov jag ytterligare någon timma) vilket inte har hänt sen jag var typ 16 år. Idag är det Valborg och tillika willes födelsedag så vi har haft kalas för honom. Utanför fönstret har snön yrt, helt sjukt att på en månad ska det vara sommar och vi har fortfarande snöoväder. Så långdraget kan jag inte minnas att det någonsin varit.

Idag var vi där igen. När vi steg ut ur hissen på plan två kände jag att ögonen tårades. Där var bordet som vi suttit vid en sen vårkväll för knappt ett år sen, då vi alla försökt hålla hoppet uppe men min mamma sa "hon har börjat få morfin nu, då är det inte länge kvar". Nog visste vi alla vad som väntade egentligen, det var bara ingen som ville inse det.

I fredags vankades det 90-tals fest. Det var kul, känns som att det är jättelänge sen jag hittade på något, men det blir väl så när man jobbar mycket helger. Har även kommit fram till att jag jobbar varenda helg fram till Valborg (förutom den helgen som vi åker till London, som jag visserligen var inbokad jobb på även då men som jag fick tacka nej till) men förutom det så är det såå skönt att äntligen gå på schema!! Även fast det var ganska praktiskt att få välja själv när man vill jobba och inte så är det otroligt bra att få veta i förväg hur mycket man kommer få jobba och slippa vakna av sms och samtal 6 på morgonen. Hade lite tveksamheter för några veckor sen och velade fram och tillbaka med vilket jobb jag skulle välja. Där jag jobbat i töre kände jag mig trygg, det är något speciellt med att jobba i hembygden. Alla känner alla, alla vet vem jag är, många av dom jag jobbade med har även jobbat med både min mamma och min mormor, det skapade en "hemmakänsla" på något vis och det gjorde att jag trivdes så himla bra. Men eftersom jag är outbildad inom vården så visste jag att jag inte kommer ha någon framtid där. Och jag ångrar inte att jag till slut valde Ica, alla där är också så himla trevliga och välkomnande och trots att jag bara jobbat där sen i november så känner jag mig redan som en i gänget. Men för det så hoppas jag inte att jag kommer måsta överge vården helt, för det är verkligen ett yrke jag tycker om. Det ger så himla mycket och även om det är tungt så är det så kul att få så mycket uppskattning tillbaka (oftast).

Vardagen rullar på och jag tycker det känns som att jag mest jobbar och jobbar nu för tiden. Jag är något less på semlor nu, men i övrigt trivs jag med mitt jobb. Jag älskar att arbeta med händerna och vill kunna använda mig av kreativitet, därför passar bagerijobbet ganska bra för mig. Jag har ett så himla stort sug just nu av att få utbilda mig. Jag vill nunununu och desperationen har även fått in mig på andra spår än det jag bestämt mig för flera år sen för, har till och med tänkt tanken på florist?! Kravet är ett kreativt arbete. Men jag måste sansa mig och vänta till jag faktiskt kan göra det jag vill göra på riktigt, det känns bara så lönlöst, jag vill ju nu!! 

Skriv inläggstext 

Kort om senaste tiden: roadtrip 5 på morgonen (två dagar i rad!!) till Boden och Luleå, jag lina och Sofie har tatuerat oss tillsammans, vi har hängt på estet, jag och Jonas har julpyntat och bakat och jag har även lyckats köra på en ren.

Så vad har hänt senaste tiden? Vi har "firat" halloween (vad det nu är att fira egentligen??) här hemma och sedan utgång på valhall, jag och mina underbara vänner har ätit god mat och umgåtts en del, jag har jobbat min sista dag på skolan och istället inlett en ny karriär på Ica, min mamma har fyllt år och det firades på tapas de papa med familjen, sen har vi även hunnit boka en ny resa så i mars bär det av till London!! Min favoritstad i hela världen ska jag få besöka ännu en gång.

Kissen på bilden har funnits så länge jag kan minnas. Faktum är att den bara är 3 månader yngre än vad jag är. Den hann precis fylla 19 år innan den fick somna in i lördagskväll.
Den mår bra nu, och mormor är säkert glad att "gammelmaja" gör henne sällskap i himlen. ❤️

De senaste veckorna har jag jobbat som resurs/vikarierande lärare i grundskolan. Jag trivs, faktiskt mycket bättre än jag trodde jag skulle göra första dagen jag klampade in där, och ångest hade jag!! Jag, lärare? Fanns väl inget med läraryrket som tilltalade mig och när man själv gick skola och någon lärare frågade om man inte var lite intresserad av yrket ändå så skakade man på huvudet och skrattade dumförklarande. För en och en halv månad sen trodde jag inte heller att jag skulle hamna där, men se hur tokigt man kan hamna när man gör något i impuls. Ett kort mail en fredagseftermiddag och ett telefonsamtal 10 minuter senare "kan du börja på måndag?" och på den vägen är det. Jag ångrar mig inte. Klart att man börjar fundera lite hur ens framtid kommer se ut, jag har nu provat på två helt olika yrken och trivs bra med båda. Drömmen är ju, som det varit de senaste 5 åren, utbildning inom naglar och även hår. Planerna på att utbilda mig redan nu i höst gick åt skogen. Ja, jag måste erkänna att jag blivit snål, men även rädd. Dessa pengar har jag samlat ihop under drygt ett år, det är alla mina sparpengar, om jag lägger allt jag äger på en utbildning är jag rädd att jag inte kommer försörja mig på det efteråt. Förstå hur länge det tar att bygga upp en kundkrets! Hur skaffar man ens ett eget företag? Jag var ca såhäääär nära att för någon dag sen impulsanmäla mig till nästa nagelkurs som sätter igång 31/10, alltså knappt en vecka i förväg. Jag hejdade mig och blev lika feg som innan igen. Varför är vuxenlivet så svårt?

Inatt hade jag en dröm. En sån där dröm som får dig att tänka lite extra. Det var julafton och familjen satt samlad. Allra närmast mig satt min mormor. Jag kunde återigen se henne och höra henne prata och skratta. Allt var precis som det ska vara, så som alla jular har sett ut. Jag kände hela tiden att jag måste hålla koll på henne, jag kan inte lämna för då försvinner hon igen. Jag tänkte för mig själv att har jag detta så behöver jag inget mer, att ha min mormor för en liten stund var den bästa presenten jag kunde få. Att bara få fira jul hela familjen utan den gnagande känslan att någon ständigt saknas. Förra julen hade ingen kunnat räkna ut att kommande jul aldrig skulle bli likadan som tidigare år. Men tiden står inte still. Jag vände mig om, och på ett ögonblick var hon borta igen.

Såklart vaknade jag upp, med tårar längs mina kinder. För i verkligheten får man ingen andra chans.

Förra veckan var vi förbi skolan och för några timmar låtsades som att allt var som förr. Man känner sig så himla hemma i dom lokalerna, aldrig trodde jag för tre år sen att vi skulle bli så himla nära och att vi skulle skapa så många minnen inom dessa väggar?! Helt sjukt.

Förutom det har jag hunnit vara på matmarknaden två gånger och handlat lite men framförallt smakat nya häftiga saker. Gyros är ju helt fantastiskt men den belgiska våfflan som jag så länge varit sugen på var mer fin än god, liten besvikelse faktiskt. Vanliga våfflor blir det i fortsättningen.

Skolan har börjat, men den här gången steg jag inte upp tidigt för att samlas med mina vänner i bildsalen. Den här gången klev jag istället upp tidigt för att samlas med mina kollegor och starta upp en arbetsdag. Gud vad jag önskar att vi fick ett år till, visst dessa människor jag gick ut med i juni är mina bästa vänner och det är inte precis så att vi tappat kontakten, men det är något speciellt med estetlängan och det umgänget tillsammans. Herregud vad jag saknar det ❤️ våra stolrace i korridoren, alla gånger vi skämt ut oss när vi levt rövare och folk stirrat in i korridoren som om vi vore vilddjur. Fast det kanske vi är också.

I helgen var vi på eldfesten och det var helt okej. Vi var först hos oss några stycken innan vi begav oss och väl där träffade jag min syster att sitta och diskutera med. På vägen hem stannade jag och Jonas av vid älven där vi satt till klockan var säkert närmare 5 på morgonen.
Kallt och jävligt men samtidigt lite kul, sånt man kommer ihåg långt efteråt.

Igårkväll blev man ägare till denna goding 🤑

Lite sommar hinner man med utöver jobb jobb jobb 😴 sol, strand, poolhäng, god mat och goda drinkar, hunnit fylla 19 år, syster från Nordmaling har varit här två omgångar, jordfäst mormor på den 53-åriga bröllopsdagen ❤️ Att tyngden i bröstet aldrig försvinner..

Här ekar det tomt. Det är inte mycket som händer just nu utöver det vanliga. Jag har börjat jobba heltid, vilket känns jättejobbigt, har glömt hur lite ledig man är när man går heltid i den branschen. Min kollega sa när vi kom till jobbet en dag "ja då var man hemma igen", för det är verkligen så det känns. Vi spenderar mer vaken tid på jobbet än hemma. På ca tre veckor går jag ner till 90% och det ska faktiskt bli skönt. Utöver jobb då? Igår och idag har jag och Jonas hängt på akuten. Idag blev vi där i drygt 6 timmar på grund av ett fel i inskrivningen vilket gjorde att han inte syntes på deras väntelista, fick vi alltså veta efter 4 timmars väntan när vi frågade om dom glömt oss.. När vi kom hem lagade jag god middag åt honom och senare blir det myskväll, han hatar när jag tar hand om honom men jag kan inte låta bli. Trots ett brutet finger och handskena är han enligt honom själv fullt kapabel att göra allt han normalt gör, förutom att diska, för när det kommer till det och alla andra tråkiga hushållssysslor var han tydligen handikappad och tittade på mig med stora hundvalpsögon från hans liggande position i soffan. Jag klagar inte, efter jag tagit itu med det förbannade diskberget och dödat min onda rygg en stund har jag en mysig famn att krypa ned hos. Även om han alltid somnar framför tvn.